Nationella sidor

Belgiens euromynt har utformats av Jan Alfons Keustermans, direktör för Stedelijke Academie voor Schone Kunsten i Turnhout. Två myntserier är i omlopp. Båda är giltiga. På den nyaste, som visas här, avbildas kung Albert II, det kungliga monogrammet och utgivningsåret i myntets inre del.

10-, 20- och 50-centsmynten: Brandenburger Tor, symbolen för det delade Tyskland och återföreningen, utgör motivet på dessa mynt. Perspektivet i det här motivet, utformat av Reinhard Heinsdorff, framhäver öppnandet av Brandenburger Tor med tonvikt på ett enat Tyskland och Europa.

(sedan den 1 januari 2011)

Den nationella sidan av de estniska mynten är samma på alla valörer. Det är en geografisk bild av Estland och ordet "Eesti" (Estland).

Den irländska regeringen bestämde sig för ett enda nationellt motiv för alla myntvalörer. Mynten återger den keltiska harpan, en traditionell symbol för Irland, utgivningsåret och ordet ”Eire”, Irland på iriska. Harpan är utformad av Jarlath Hayes.

Rigas Fereos (Velestinlis) (1757–1798) avbildas på det här myntet. Han var en föregångare och ledare under den grekiska upplysningstiden. Han var visionär och förespråkare för Balkans frigörelse från det ottomanska väldet.

10-, 20- och 50-centsmynten: Miguel de Cervantes, den spanska litteraturens fader, visas på dessa mynt som speglar "det universella hos människan och människans verk".

10-, 20- och 50-centsmynten: Temat med såningsmannen är ett bestående inslag i den franska francens historia. Detta moderna, tidlösa bildmotiv skapat av Laurent Jorlo representerar Frankrike, som är troget sina ideal i integrationen med Europa.

Myntet hedrar minnet av Sandro Botticelli, som skapade ett av de verkliga mästerverken inom den italienska konsten. Hans målning, Venus födelse, är ett av de mest kända konstverken i världen.

På 10-, 20- och 50-centsmynten finns Kyreniaskeppet, ett handelsskepp som härrör från 300-talet f.Kr., en symbol för Cyperns historia som sjöfararnation och dess betydelse som handelscentrum.

Yvette Gastauer-Claire utformade mynten i samråd med den storhertigliga familjen och regeringen. Alla luxemburgska mynt präglas med en bild av storhertig Henri i profil. På mynten står också utgivningsåret och landets namn på luxemburgska (Lëtzebuerg).

10-, 20- och 50-centsmynten visar Maltas riksvapen, en sköld med heraldisk avbildning av Maltas flagga med en murkrona över som representerar Maltas befästningsverk och betecknar en stadsstat. Skölden ramas in av en olivkvist på vänster sida och en palmkvist på höger sida, symboler för fred som av tradition är förknippade med Malta. Dessa bildar en krans och förenas längst ner av en banderoll med texten “Repubblika ta’ Malta” (Republiken Malta).

1-, 2-, 5-, 10-, 20- och 50-centsmynten: Drottning Beatrix visas i profil tillsammans med orden ”Beatrix Koningin der Nederlanden” utmed kanten.

Detta avbildar Stephansdomen, en av juvelerna bland Wiens gotiska byggnader och ett populärt turistmål.

10-, 20- och 50-centsmynten: På dessa mynt avbildas det kungliga sigillet från 1142 i mitten.

Myntet visar arkitekten Jože Plečniks ej genomförda plan för det slovenska parlamentet.

10-, 20- och 50-centsmynten visar slottet i Bratislava och Slovakiens statsvapen.

1-, 2-, 5-, 10-, 20- och 50-centsmynten: På dessa mynt visas Finlands heraldiska lejon som ursprungligen formgivits av skulptören Heikki Häiväoja. Lejonet, i olika utformningar, har använts på flera finska mynt under årens lopp, till exempel på 1-marksmynten mellan 1964 och 2001.

På 10-, 20 och 50-centsmynten avbildas prins Alberts monogram.

Basilikan i San Marino finns på 10-centsmynten.

Den tredje serien utkom i april 2006 och visar påven Benedict XVI och orden ”CITTÀ DEL VATICANO”. Till höger om porträttet finns året ”2006” och myntmärket ”R” och till vänster formgivarens initialer ”DL”.